Påväg mot Norrland
Destination Östersund central. Restid 13.00-22.00.
Mitt underbara Frösön i mörkret är väldigt vackert! ser jag fram emot!
Här har jag bott under nästan ett år, Fornborgen! Fjärde fönstret från vänster högst upp :)
Nu ska ja bo på våningen under i fönstret på hörnet hos Jessica!
Ett kärt återseende
Oj, vilken skillnad det var! Dom hade gjort lite små förändringar, men inget större. Det jag blev mest chockad över var hur litet det var!!! det var trångt och jävligt, helt förfärligt verkligen!!!
När jag bodde där upplevde jag det inte alls på samma sätt..... Antaligen har det att göra med hur vi bor nu!
I den i särklass finaste lägenheten jag varit inne i, den är verkligen underbar!
Vi har äntligen fått ordning och det mesta är på plats :)
Den är stor, öppen och ljus!
Mamma och pappa kommer helt klart att få svårt att slita sig härifrån!! Ribban ligger tok högt nu....
Ingen utav oss har ångrat en sekund att vi lämnade huset!
MEN....
Ett STOOOORT MEN!
pappa o. jag fick frågan:
-upplevde ni att det spökade här?
gah. WHAT?!?!?!?
deras hund är tydligen jätte orolig på nätterna och det hade han aldrig varit förut....
och när de kommer hem ibland så är hunden så flåsig att de upplever det som att någon lekt med honom timmar i sträck, vilket heller aldrig hänt förut.
Jag har aldrig träffat hunden förut, men han gillade mig från det att jag klev in över tröskeln det märktes tydligt. Sen släppte han mig inte en sekund han följde varje steg jag tog när jag gick runt och inspekterade. Hän väntade till och med på mig i trappan! Det va den i särklass mysigaste hunden jag någonsin träffat.
Kan det ha något samband med spöket?
Min första tanke var att det är morfar som har kommit för att ta hand om höstlöven!
Tänk om han finns där?
och så är inte vi kvar....
han måste i så fall fundera på vart vi tagit vägen!
Stryketräning..
Det är en bra press och so far so good!
Jag brukar passa på att gå dit innan öppning. Vilket innebar att jag imorse hade klockan på 7! Då har man självdiciplin [näsan pekar rätt upp i taket] och det kändes så bra efteråt! Hela dagen är kvar och jag har redan tränat. Solen skiner från en klarblå himmel och det är en underbar höst dag.
Nu ska jag plugga några timmar och sedan blir det dax för dagens långpromenad.
Promenad minst en timme om dagen!!
Längre dom dagar som jag inte styrketränar.
För ett par veckor sen så ställde jag mig på vågen och höll på att trilla baklänges och insåg att det här håller inte! Därav den galna hårdkörningen och det känns som att den ger resultat.
Siffrorna på vågen bara stiger och stiger, men vad gör det när jag fortfarande kan ha samma kläder. Och jag försöker intala mig själv att muskler väger trots allt mer än fett ;P
Om jag fortsätter så här så ska ja nog våga visa mig i bikini när det är dax för solsemster med lillebror!
Men det är självklart inte bara för det. Man blir så mycket piggare och gladare av att hålla igång kroppen. Endorfinerna nästan hoppar i mig! :)
Ett hett tips till alla som närmar sig vinterdepressionen, ta er i kragen och börja träna! I egenskap av blivande rehabiliteringsvetare kan jag säga att det är vetenskapligt bevisat att träning är en riktig stämningshöjare!!
oj, vad smart jag kände mig nu!
jag har nog lärt mig lite under den här studietiden tror ja närmare bestämt :)
Hemvändare..
I somars tog jag mitt pick och pack och flyttade från Östersund hem till mamma och pappa. Tanken var att jag skulle spara pengar och slippa att ta lån. Jätte bra verkligen. Men jag saknar att ha någonting eget! Jag vill ha en egen lägenhet, jag vill laga min egen mat, jag vill diska, jag vill städa, ja vill handla och jag vill tvätta. Kanske låter konstigt, men jag vill ta hand om mig själv!
Sen är det självklart hur skönt som helst när maten står på bordet och det är bara att sätta sig ner och äta.
Men när man bor själv, kan man äta när man vill, sova när man vill, göra absolut ingenting när man vill [utan att någon undrar över vad som är fel] utan att någon har minsta kollen.
Jag såg i tidningen idag att det fanns lägenheter lediga i mitt gamla hus, som ja bodde i innan jag flyttade upp till norrland. Jag blev så sugen!!! tänk om jag kunde vinna pengar på lotto, då kunde ja skaffa mitt eget place och leva mitt eget liv fortfarande utan att ta lån.
Jag har för sjutton inte ens en dörr att stänga när jag vill vara i fred! Det som är mest jobbigt är att jag pluggar alltid som bäst när det är mörkt, fråga mig inte varför. Men att sitta i mörkret med en liten lampa tänd och lite ljus som höjer mysfaktorn det är det ultimata för mig. Men den taktiken håller inte här hemma för vid den tiden på dygnet då är hela familjen hemma. Mamma och pappa sitter en våning ner och tittar på TV och jag hör inte vad jag själv tänker.
-Kan ni sänka ljuder på tv:n?
-Men då hör vi ju inte vad de säger.....
-Men jag hör ju ända hit vad de säger så det måste ni ju göra, säger jag muttrande för mig själv.
[samma visa varje kväll]
Det bästa är när de går och lägger sig tidigt för då kan jag få lite gjort.
Men det värsta är att jag är ju så fruktansvärt kvällstrött, så det dröjer inte många minuter innan jag kastar in handduken och kryper ner mellan lakanen jag också. Med förhoppningen att det blir bättre imorron.
Just nu är det tyst som i graven, jag hör bara bilarna utifrån vägen och smattrandet från mina tangenter. Men det är alldeles för ljust för att plugga..... det är grått och trist ute och jag vill egentligen bara gå och bädda ner mig igen.
Om två veckor [EXAKT] har jag första tentan den här terminen, då kommer beviset hurvida det går att plugga hemifrån eller inte.....
jag är rädd.
Att välja glädje...
På kvällen när jag skulle lägga mig så tänkte jag att jag ville läsa någonting annat än kurslitteraturen. Men samtidigt så ville jag inte påbörja någon ny bok, för fastnar jag i en bok så är det kört sen. Det har hänt förut och det kommer hända igen. Men inte den här gången som tur var.
Istället så tog jag själv fram boken att välja glädje och det finns väldigt mycket tänkvärt i den!
Jag har läst den förut och den fick mig att tänka till redan då.... jag försöker att i möjligaste ha dessa tankar i bakhuvudet och det hjälper en faktiskt ganska så mycket i vardagen.
En skillnad jag har märkt är att jag väldigt sällan nu för tiden blir arg, självklart blir jag arg ibland. Men inte jämförbart med tidiagre. Nu är det mer så att när någon gör mig arg och förbannad så blir ja istället ledsen och sårad. Jag har blivit lugnare i humöret och försöker att inte brusa upp för minsta lilla. Jag lever med tanken att allting löser sig, det finns ingen anledning till oro och stress.
Man kan se positiva saker i det mesta och ja leker ofta med tanken att hitta positiva saker även i det som i första början verkar negativt.
Lycka är ett val!
Jag tror att man kan välja lycka!!
......det är jag själv som har ansvar hur jag väljer att tolka det jag ser.
Djupt, men jag tror på det!
Man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad....
men tydligen inte. hur är det möjligt när man känner sig hur glad som helst och allting är perfekt att man bara tar emot och låter sig tryckas ner? det fick jag inte lära mig mamma!
hur gör man då?
hur kan man inte förstå när man sårar??? hur kan man inte förstå vad som är rätt och fel? jag brukar tänka som så att hur hade jag själv reagerat om någon sagt/gjort så mot mig, INNAN jag handlar. Med förhoppning om att faktiskt välja det rätta. Men det är inte självklart för alla.
Just nu bubblar det inom mig utav exempel på detta. Det läskiga är att nästan alla exempel som jag har kommer från samma människor. Summan av kardemumman är alltså att det är i princip samma människor som alltid sårar. Då är ju frågan, ska man bita ihop eller konfrontera. Jag skulle nog välja att lägga valet på att bryta upp helt. Det är svårt, men man måste tycka om människor som dom är och det är inte någon idé att försöka ändra på någon. Man ska vara som man är och det finns alltid dom som tycker om en just för att man är den man är! Man kan inte tycka om och passa ihop med alla, även om jag väldigt ofta vill tro att just jag gör det.
Sina vänner dom väljer man, vänner ska man tycka om och välja med omsorg. Jag har hellre få och nära vänner än många och mindre nära.
Så jobbar jag hur jobbar du?
nu funderar du säkert på vad ja tycker om just dig om ja säger så här att kan du läsa det här då vet du att det är för att jag tycker om dig!
den absolut enklaste matematiken, för annars hade du garanterat inte haft mitt lösenord ;)
