Lunchrapporten

varför?
livet är orättvist....
Ni har säkert läst i tidningarna om den 19 åriga tjejen som fick sätta livet till i en trafikolycka i Karlskoga i lördags. Så fruktansvärt att man kan inte tro att det är sant.
Så onödigt!
Jag åker förbi olycksplatsen varje morgon när jag cyklar till jobbet och varje dag när jag cyklar hem från jobbet och det värker till i hjärtat varje gång jag ser alla blommor och framför allt kortet på henne.
Jag kände henne inte och jag vet inte vem hon var. Men det var en omtyckt tjej och nära vän till vänner i min närhet. Det gör det hela extra påtagligt och berör.
En olycka som inte borde ha inträffat!!!
Det är inte rättvist att man redan som 19 åring inte får vara med längre. Hon hade precis tagit studenten och hade hela livet framför sig och så tar allt slut på bara bråkdelen av en sekund. Livet hänger på en väldigt omtålig tråd och man inser att det kan ta slut precis när som helst och det är tillfälligheterna som avgör. Hemskt, men så är det....

Usch det har varit en tung vecka på många sätt och vis...
Samtidigt som det har varit den bästa veckan på tre år!!
väldigt delade känslor med andra ord.
Jag mår bättre än någonsin och det är en känsla som inte går att beskriva med ord! Äntligen känns det som att jag har fått den hjälp jag behöver och jag kan börja leva som en normal människa igen. INTE EN DAG FÖR TIDIGT!
I morgon är det fredag och helgen är här.
På lördag har jag samlat den skara som står mig närmast och det ska bli så himla roligt att fira min födelsedag tillsammans med dom :o)

För vad är det egentigen som betyder något här i livet?